Det var grillfest med grabbarna, solen sken och flintastekarna tycktes större och saftigare än någonsin.
”Jag tar hand om kylningen av ölen”, sa Styret.
”Gör det du”, sa jag.
20 minuter senare såg vi samtliga ölflaskor guppa på vågorna, på väg mot Estland eller kanske Nacka.
”Helvete!” skrek Styret och gjorde ett utfall mot klippkanten närmast vattnet och ramlade – givetvis – i.
Med mobil och kläder på. Plums, sa det bara.
”Bravo Farbror Melker!” skrek jag.
”Melker gör det igen!"
Djävul på axeln: Nu kör vi gubben!
Ängel på axeln: Du har fått i dig tillräckligt. Nu tar vi det piano här.
Djävul på axeln: Är du dum i huvudet? Karln är ju tråkig. Står och glor som en lobotomerad.
Ängel på axeln: Det kanske är dags att tänka på refrängen?
Djävul på axeln: "Highway To Hell" då eller? Hahahah! Nu åker vi. Fireball-gatan rakt fram, bara. Sedan första höger.
Ängel på axeln: Jag ger upp.
Djävul på axeln: Ska du inte bjuda hipster-skåpet där borta på en liten jävel också?
Ängel på axeln: God natt.
Foto: finest.se
Ibland kan jag tycka att jag har ett tufft jobb. Det är sena nätter. Hög volym. Och oändligt mycket gästliste-sms från folk som annars aldrig hör av sig (tjena gubben!). Men så kommer jag och tänka på min farfars farfars morfars farfar, Henrik Magnus von Buddenbrock. Han misskötte sig på jobbet som generallöjtnant – och blev halshuggen 1743 (helt sann historia).
Enbart några kilometer från där Café Opera ligger i dag föll skallen till marken.
Även om jag skulle gå Erik Almqvist under en spelning så är nog en avrättning utesluten. Jag ska inte klaga.
