"Så... sex stycken flygbiljetter till Bangkok, Thailand. Varav två i första klass?" frågar vår reseagent mig över telefonen.
"Det stämmer." säger jag och jag hör genom luren hur hon knappar som fan på sitt tangentbord.
"Vill ni klimatkompensera resorna?" frågar hon.
"Öh... blir det billigare? Bättre? Hur påverkar det vår resa?" undrar jag.
"Nej, det blir dyrare. Ungefär 350 euro för era biljetter."
"Och för det får jag?"
"Inget. Alltså, du betalar för att kompensera utsläppet."
"Utsläppet av vad?"
"Planets avgaser."
"Öh... så jag får inget? Alls? Inte ens ett litet diplom? Skämtar du?"
"Nej."
"Pffftt... fuck no." svarar jag och jag hör hur hon fnissar till.
"Jag måste faktiskt fråga det där enligt vår nya policy." konstaterar hon.
"Jag måste faktiskt säga nej till det där. Enligt min hjärna." konstaterar jag tillbaks.
"Hahaha... ska jag skicka bokningsinformationen till din mail?"
"Gör det. Vill du kompensera utsläppen för elen för mailet?" frågar jag.
"Öh..."
"Bara 1 spänn! Så är ditt samvete rent för ditt mycket ansvarslösa mailande."
"Hahahaha! Retsticka. Nej, tack, jag har en hjärna jag med." svarar hon.
"Hehe, bra! Vi hörs! Tack för hjälpen."
"Det är vad vi är till för" säger hon. "Hejdå!"
"Hejhej." avslutar jag och lägger på.
Jag gillar vår reseagent. Hon har humor.
Jag undrar dock hur någon som klimatkompenserar ser ut. "Fjällräven Kånken"-väska? Hampabrallor? En midjeväska full med veganmat? Sandaler? Har de palestinasjal och plakat med arga budskap nedstoppat i bakfickorna? Verkligen... vem är så dum att de betalar någonting för... öh... ingenting?
SvD -