Tar på mig jackan och ska på lunch. Tjatar på segpellarna på jobb att vi måste vi dra ut och käka så vi hinner innan lämmeltåget anländer till restaurangerna. Med lämmeltåget menar jag alla som lunchar i trängseln mellan 12-13.

Vi drar ut och alla hoppar liksom till tre meter utanför vår port när vinden slår mot oss. Det är kallt! Askallt. Vi tittar på varandra, stänger jackorna, halsdukar åker fram, en kille har ett par handskar och vi andra kör ner händerna i fickorna... vi står så där en stund och känner av läget.

"Fan heller jag rör mig en meter till i det här meningslösa skitvädret." säger jag.

"Samma här." säger J.

"Jag håller med. Det här är inte rätt. Var fan kom kylan ifrån?" säger R.

"Äsch! Skärp er! Det finns inte dåligt väder utan bara dåliga kläder!" säger praktikanten högt och glatt.

Så nu sitter vi här i loungen, dricker varmt kaffe och tittar lite på en film. Praktikanten är ute med sina "bra" kläder och handlar mat till oss. Eftersom vi inte kunde enas så blev hon dessutom tvungen att gå till tre restauranger.

Präktighet måste omedelbart bestraffas. Hårt.

Polisen har lyckats få tag i Lasermannen verkar det som. Det var som fan! Jag är i chock! Alltså, det är självklart alldeles lysande att han är infångad! Jag är bara lite överraskad över att polisen faktiskt fick tag på honom. Är det rätt man blir det livstid i finkan! Helt rätt.

Fast jag blir så trött av att läsa att en massa ungdomsgäng står och hänger utanför hans lägenhet. Varför i helvete hänger ni där? Han är i fängelset, era förbannade idioter!!! Häng där!

Såvida det inte är den där laserturken med sina förståndshandikappare kompisar som ska döda hans brevlåda, göra kaos med hans ytterdörr och klottra elaka saker på hans dörrmatta. Vem vet... det kanske kommer en ny film på Youtube snart:


"Ey... när vi gjort allt det där på han lägenheten. Så ollade vi den där taget för handen på dörren. Flera gånger. Vi var massor med killar som gjorde det. Ollade. Respekt med tillsammansollning! Workteaming! Öööh... och jag har fullt med ollade grejjor bak på bilen."

Suck. Stoppa allt det där testosteronet på en burk och spara det till när ni är 80 år och inte får upp kuken längre. Ingen i hela världen är imponerad utan bara skrattar hårt åt er.

SvD - SvD - DN - DN - AB - AB -


Folk är alltid på mig om mitt renodlade polishat. Jag hatar inte poliser... jag hatar de män och kvinnor som i Sverige söker sig till yrket. Majoriteten av de poliser jag råkat på är så "inne" i det där att vara polis att det är svårt att inte skratta åt dem. Jag har blivit tillsagd av polis många gånger i många olika situationer att jag ska visa respekt, sluta skratta etc... vilket i sin tur leder till ännu mer skratt från min sida. Jag har suttit skrattandes i polisbilar, häkten och alltid blivit utsläppt från dessa med en fet ursäkt av ett ytterst besvärat befäl. Skitnödiga poliser som går omkring och förväntar sig blind lydnad och respekt kan fara så långt åt helvete som det bara går.

Nu kan man alltså läsa när dessa småkukade idiotsnutar ingrep mot en "terrormisstänkt". I det här fallet undrar jag på allvar om det inte var så enkelt att killen råkade vara en svensk som hette Muhammed. De forcerar dörren och rusar in med vapen. Brottar ned mannen, riktar modigt sina vapen mot hans familj, nekar en 3-åring en filt, höjer ett vapen mot en 10-åring och massor av annat modigt. Sedan sitter en kvinnlig polis och förhör barnen i ett seperat rum på lilla polisstationen... olagligt. Det var olagligt igår, idag och kommer vara så imorgon med. För varför i helvete tog man inte in dem på förhör utanför lägenheten? Utan att familjen drabbades? Kan någon svara på det? Det fanns nämligen gott om tillfällen till detta.

När jag läser artikeln i Proletären (ARGH! Jag har läst i Proletären!!!) så inser jag att jag känner igen hur polisen agerat. Många små detaljer har jag själv sett och varit med om så min ställning är nog att det är helt och hållet sant.

Poliser... jävla fjantar. Jan Guillou har uttryckt sig väl (se där... jag håller inte med honom i långt och mycket men i såna här fall är vi uppenbarligen helt enade). Polisen håller som bäst på med att importera USA-influerad panik mot terrorismen. Mestadels för detta innebär att de får leka tuffa poliser, med bästa utrustningen och mot oskyldiga mål. Det är nämligen jävligt ont om terrorister här i Sverige så det gäller att hitta på lite scenarion. Efter att stå femton patruller på plats i det härliga solvädret och plocka fortkörare så är detta det bästa som poliser vet.

Det roliga är alla dumma människor som säger att sånt här får man stå ut med. Jag har märkt att ju mer folk stödjer sånt här beteende från polisen... desto sämre står det till med deras hjärnceller.

Det är precis sånt här som gör att jag är en jobbig jävel mot poliser.

Dagens uppgift... titta på eventuella poliser sedan skratta och skaka på huvudet. Har jag riktigt mycket tur kanske en polis undrar vad det är som är så kul. Då ska jag förklara det för honom.

Så jävla bra. "Det svenska systemet är hjärndött".

Exp - Det började här -

 

Jag hatar anonyma lappar med en slags brinnande fanatism. Den här hittade jag idag, rev ned den när jag slängde soporna och ersatte den sedan med en annan lapp. Jag glömde tyvärr plåta min ersättningslapp men så här stod det:

 

"Uppmärksamma det här istället!


Om ni är nya i huset så ska jag förklara för er hur jag ser på sånt här.

Det har satts upp lappar i mängder här tidigare ang. ditten och datten. Så fort det är någon som har synpunkter på någon annan så är lapparna anonyma. Vilket är dumt eftersom det blir envägskommunikation... den som budskapet berör kan inte ha en dialog med någon utan vad? Bara förväntas "lyda"? Bullshit. Ser jag en anonym lapp så drar jag ned den direkt.


Och verkligen? Sitter du och retar dig på att någon parkerar på en plats som ingen använder? Kom upp till mig och låna några pussel ifall du har så tråkigt att du orkar lägga tid på sånt här."

 

Jag skrev självklart under med namn och mobilnummer. Som vanligt är det ingen som ringer. På något sätt är det så ursvenskt med anonyma lappar. Folk sitter och kräker ur sig skit men kan inte stå för det. Det säger mig en hel del om personen bakom.