Det är snart dags att åka till Kenya för att filma vår dokumentärfilm. Känslan är obegriplig, alla bitar måste falla på plats och vi har ont om tid.

Idag fick jag reda på att vår fotograf som ska eller rättare sagt skulle följa med till Kenya inte kan på grund av plötsliga omständigheter. Panikslagen som jag var ringde jag runt, la ut annons och försökte desperat hitta någon. I samma ögonblick ringde en väninna och undrar varför jag lät så stressad. När jag förklarade situationen för henne berättade hon att hon kände en väldigt bra fotograf, Winston. Det var så han klev in i mitt liv.

Winston är från New Zeeland och har jobbat som fotograf ett tag. Han har flyttat till Sverige pga kärleken. Jag ringde upp honom och träffade honom vid fem.

Väl på plats på café hann han knappt sätta sig ner förrän frågan flög på honom "Kan du följa med till Kenya om två veckor som fotograf?", Winston stackaren som inte förstod något, stannade upp och efter en lång stund sa "ja". Han hämtade kaffe och vi började planera. Nu var vi igång.

Jag undrar dock ibland om Winston vet vad han har gett sig in på? Hur som helst dessa två veckor är det fullt av jobb med planering, manusskrivning, vaccinering och allt annat som måste hamna på plats. Vi ses i Kenya!!