Recension av Operakällaren – av Adam L.
Har nu ätit på Operakällaren 4-5 gånger. De flesta besök har varit riktigt bra rakt igenom. Även julbordet höll högsta klass, kanske bäst i stan.
När det kommer till service är Operakällaren kanske absolut bäst i Stockholm. Nog för att jag föredrar charm före vikta servetter när man går på toaletten, men ibland är det kul att bli behandlad som en höghet. Det är lyx, på riktigt.
Lokalen vet ju de flesta att den är en av stans vackraste, helt otrolig är den. Ett plus också för att man faktiskt erbjuder à la carte, vilket är ovanligt på såna här ställen. Vad jag vet är det väl bara OK och Aira som faktiskt gör det, bland lyxrestaurangerna.
Varför det inte blir full pott är för att jag inte tycker maten riktigt lever upp till resten. Och det är ändå det viktigaste. Senast jag åt på Operakällaren åt jag stora avsmakningsmenyn. Det var runt 9 "riktiga" rätter och säkert lika många små. Vissa rätter var väldigt imponerande, men för få. Några få rätter var bara konstiga. Jag gillar inte när man sätter innovation före smak. Det får gärna vara superinnovativt, men då ska det också vara supergott. Dessutom tyckte jag det var för små rätter. Tycker många lyxkrogar lider av detta problem - man sitter 3 timmar och smäller i sig 15 rätter, men ändå vill man gå förbi Flippin på vägen hem och trycka i sig en enkel cheese. På OK var det extra påtagligt. Kan tillägga att jag inte är anmärkningsvärt stor i maten, äter som en snitt-man skulle jag gissa.
Överlag så har jag sällan tappat hakan på OK smakmässigt. Och det förväntar jag mig att göra på ett ställe av denna kaliber. Så det faller på målsnöret. Kanske höjer jag betyget nästa gång?
