Årets Way Out West kantades av avbokningar, både innan och under festivalen. Trots det så bjöd festivalen på fantastiska spelningar, fint väder och roligt (och känt!) folk. Bäst (enligt mig, bekanta och vänner) var Cat Power, Haim, The Knife, Håkan, Goat, Angel Haze, Kendrick Lamar, Dungen och... Alicia Keys.

Keys bjöd på en helt fantastisk show och jag måste säga att jag var förvånad. Hon har en rik låtskatt men jag trodde att alla hennes lugna soul/pop-låtar skulle medföra en något långsam konsert – jag kunde inte haft mer fel. Låtar som "bara" är bra på pappret var helt magiska live och hennes talang, skönhet och glädje gör publiken hänförd. "A Woman's Worth" lyfts av att hon väver in Bond-låten "Another Way to Die" (som hon gjorde med Jack White till "Quantum of Solace".)

Hennes otroliga pondus kan bara slås av Beyoncé själv. Hon beskrivs som feministikon eftersom hon gärna pratar om politik i intervjuer och i sina låttexter. I en intervju för Aftonbladet i helgen berättar hon att det är en roll hon tacksamt tar emot. ”Jag vill stärka och uppmuntra andra kvinnor. Det är en viktig del i mitt uppdrag, en stor del av vem jag är och vad jag gör. Vi måste definitivt hjälpa varandra och förhoppningsvis skapa nya vägar och bryta ner barriärer”.

När hon avslutar med att spela trummor och sjunga till "Girl on fire" och sedan (ombytt) kommer in till "Empire State of Mind" är det nästan för mäktigt.


 

Här följer foton från några av spelningarna:

THE KNIFE, Flamingo, avslutade fredagen med en häftig, visuell upplevelse. Men jag var besviken, var var "Deep Cuts"-tonårsnostalgilåtarna?

DUNGEN, Flamingo

PHOSPHORESCENT, Azalea

CHEIKH , Azalea

PUBLIC ENEMY, Flamingo

GOAT, Linné

Fantastiska CAT POWER, Azalea

JAMES BLAKE, Flamingo

KENDRICK LAMAR, Azalea

ALICIA KEYS, Flamingo

 

 

 



FOTO: Charlotte Frandell

För bokning och/eller köp av foton:
[email protected]


 

Och några bilder ur mobilen:

På fredagen hade Warner Music dagsfest i Majorna på samma ställe där Johnny i "Känn ingen sorg" bor. Magisk plats och magisk fest.

Sen var det dags att bege sig till festivalen.

Och titta på Håkan!

Min fina Carro.

Vackra vip/pressområdet.



Nu finns "Sister" på dvd, Schweiz Oscarsbidrag och en av förra årets bästa filmer enligt mig. Jag såg den på Stockholm Filmfestival i november och skrev sen denna recension för Feministiskt Perspektiv.

I en fattig och föräldralös lägenhet, i skuggan av en lyxig skidort i Schweiz, bor 12-åriga Simon (Kacey Mottet Klein) med sin storasyster Louise (Léa Seydoux). Eftersom hans syster är oansvarig och inte tar hand om sin bror (varken ekonomiskt eller känslomässigt) tvingas han stå för hela försörjningen. Hans metod är att varje dag stjäla skidutrustning från de rika turisterna för att sedan sälja vidare till barnen i området där han bor. Han stjäl inte för att kunna köpa Tv-spel och liknande utan för att ha råd med toalettpapper och för att stilla de värsta hungerskänslorna.

Filmens inledning ställer många frågor: Var är föräldrarna? Varför beter sig systern som ett barn och tillåter lillebrodern att stjäla och riskerar att åka dit? Det som slår mig tidigt i filmen är att det är kontrasterna som gör denna film så bra. Kontrasten mellan storasystern och lillebrodern, deras deprimerande höghus mot de sagolikt vackra Alperna, deras fattiga kläder mot turisternas överdrivna skidkläder och mötet mellan Simon och brittiskan Kristin Jansen (Gillian Andersson). I mötet med Kristin Jansen och hennes barn blir det, om inte innan, tydligt hur ensam Simon är och hur mycket han längtar efter trygghet, närhet och kärlek. Jag känner så mycket för Simon.

"Sister", som är Schweiz Oscarsbidrag 2013, innehåller fantastiskt foto, grymma skådespelarinsatser och en överraskande vändning. Den lyckas också med något ganska ovanligt: att vara ganska händelselös utan att vara allt annat än tråkig. Jag kan redan nu våga påstå att "Sister" är den bästa film jag kommer att se på festivalen och trots stor konkurrens är jag övertygad om att den kommer få ett pris på lördagens prisutdelning. Varför? Den känns som en kritiker- och publikdarling.

Betyg: 5/5