Oktober 2010

En pojke vid namn Anton, 18 år gammal, har fått en plats i riksdagen. Han brinner för skola, arbete och trygghet i samhället.

Allvarligt... ni skojjar med mig? Han får inte ens lov att köpa sprit på systemet men kan - i teorin - vara med om att bestämma om lagarna som justerar det där? Han har aldrig varit ute i samhället som en vuxen och sett hur det går till. Och slänger de in honom i riksdagen?! Hahahahaha... ni skämta mig aprilo? Precis när man trodde att politiker inte kunde ha mindre verklighetsanknytning så smäller man liksom till med det här. Sänka ribban duger inte... oh nej, utan det var någon som kände sig manad att gräva ned den UNDER marken istället.

Jag visste faktiskt vem han var sedan innan. Han hade nämligen laddat upp en massa filmer på Youtube där han uttalde sig om ditten och datten. Tyvärr för Anton så skrattade folk mer åt än lyssnade på hans filmer. En hel hord parodier på honom blev följden. Någon gjorde till och med en sån där Hitlerfilm om det hela. Han lyckades så klart inte att stoppa det där så han tog istället bort orginalen (som kanske till och med var roligast av alla).

Anton i riksdagen... hahahaha... det här landet blir bara roligare och roligare. Jag börjar undra vad som händer om man gnuggar bort "Stockholm" från de där stadsskyltarna. Hundra spänn på att där egentligen står "Ankeborg".

Verkligen... det här är fan bara löjligt.

AB - DN - SvD -

Bodström vill ha tjänstledigt och chilla lite i USA. Nu ska jag vara ärlig och erkänna att jag inte har speciellt bra koll på hur det där med ledighet och annat fungerar för någon som sitter i riksdagen. Trots det kan jag ju tycka lite om det där.

Om man sitter i riksdagen, nominerad, invald, blablaosvosv så är man liksom där för att styra Sverige. Vara med och rösta på saker, pilla lite med andra saker... antagligen inte speciellt svårt. Men att vara DÄR är ett måste anser jag. Vill man ha frihet att göra vad man vill och när man vill så är det ens eget ansvar att se till att ha ett sådant jobb. Att sitta i riksdagen är INTE något jävla glidarjobb som det passar sig att komma och gå lite som man vill.

Som Bodström själv säger... folk har röstat på honom (idioter!) och förväntar sig att han ska vara där. Och folk röstar ju på någon som de förväntar sig ska vara där... Det här är ju för fan glasklart! ARGH!

Angående hans ursäkter... Lille Bodström visste i god tid om sin resa med sin familj. Han har nämligen planerat den i flera år. Han visste dessutom i god tid att han var etta på listan i Stockholms län. Precis och exakt DÄR skulle han bestämt sig för hur han skulle ha det. Men det sket han i... han fortsatte glatt planera sin resa och stannade samtidigt kvar på listan.

Att han nu förklarar att han i god tid berättat för alla att han vill till USA med sin familj och nu befinner sig i en svår situation är patetiskt... det är inte andras ansvar att idioten inte kunde fatta ett beslut! Nej, det här kallar jag för ett misslyckat försök att både äta kakan och ha den kvar.

Bodströms gnällutspel i sin blogg bekräftar dessutom för mig var den svenska mentaliteten "jag vill ha allt men absolut inte göra det som krävs för att få det" kommer ifrån. Nämligen regeringen, vilket för mig förklarar en hel del. En liten "aha!"-upplevelse, typ.

Upptäckte den här artikeln precis... jisses... han har gjort ALLT utom att utföra vad han ska i riksdagen. Ut med skiten ur riksdagen!

AB - AB - AB - DN - DN - SvD - SvD - Exp - Exp - Exp - 2 -

På radion hör jag om ännu ett flippat psykfall i Sveriges ghettostad Malmö. Mannen knivhotade tydligen en mamma och hennes son. Tog tag i ungen och höll, beväpnad med två knivar, ett litet barn som gisslan i nästan två timmar.

Självklart var det, ännu en gång, ett sinnessjukt psykbryt som är tidigare känt inom knäppskallevården. Psykiskt sjuka människor som har en tendens att flippa ut ska inte gå lösa bland oss andra.

"Man kan inte kränka dessa människors rättigheter!" bölar säkert någon. "Ett tydligt rop på hjälp!" skriver någon annan.

Jodå. Det kan man visst det. Hans "skrik på hjälp" betyder "LÅS IN MIG!". Det enda vi ska göra nu är att damma av alla psykbrythus och börja stänga in folk där.

AB - DN - Exp - SvD - SDS - GP -

Arg handikappad man missar hissen... går loss på dörren och störtar till sin död.

Hemskt? Nej, faktiskt inte. Däremot roligt som fan. Jaja.... wahwahwah vad hemskt men kolla först. Det här är faktiskt Darwins teorier på riktigt. Och kul. Vi får inte glömma kul.

Vi snackar officiellt nominerad dessutom! Hahahahahaha... FAIL!

Kul fakta:

Myndigheterna har numera har skärpt "säkerheten" på hissar liknande den här i Sydkorea så att framtida idioter ska slippa dö.

Suck... "Why bother?" känner jag spontant.

Suck. Så var läroplanen presenterad. Kristendomen ska få dominera i skolan?! ARGH! Det ska vi nog bli två om.

Jag uppmuntrar från och med idag min son att se på "religionsläran" som en slags håltimme. Han kommer inte lära sig något vettigt där utan ska - enligt mig - mest få tiden att gå på ett så roligt sätt som möjligt utan att störa klassen. Som sagostunden på dagis fast noll krav från min sida att ta in informationen som ges.

Jag ser redan fram mot nästa föräldramöte. Det mötet ska jag sköta som en sann ignostiker.

"Din son följer inte med på religionskunskapen." säger läraren bekymrat.

"Förlåt, vad menar du?" frågar jag och jag kommer se helt lost ut.

"Ja, läran om gud och de största religionerna."

"Jag förstår inte."

"Typ kristendomen du vet?"

"Nope, fortfarande inte med." säger jag och börjar bli bekymrad. Vad tusan pratar hon om? Är hon kanske full?

"Han vill ju inte lära sig. Han bara sitter och ritar."

"Men vänta... vad är det han inte vill lära sig?"

"Det här med religionsläran."

"Va? Vad är det? Reejlijooonslära?"

"Just nu går vi igenom kristendomen och han kan inte ens budorden."

"Budorden?"

"Ja, alltså..."

"Är du verkligen en lärare? För just nu fattar jag noll. Budord? Vad är ämnet vi pratar om som han inte lär sig? Svenska?"

"RELIGION!"

"Nej, nu förlorade du mig igen."

"Det där som står på schemat klockan 9 på måndagar!"

"Håltimmen?"

"NEJ, RELIGIONSKUNSKAP!"

"Va? Var då?"

"DÄR!" halvskriker hon och pekar på en ruta i schemat.

"Ja, det där är ju håltimmen."

"GAH! DÖDA!" skriker läraren och avslutar därmed sin karriär.

Jag går sedan hem och frågar sonen hur det var på håltimmen.

"Det var kul. Vi satt och ritade elaka monster som åt upp smurfar. Under tiden berättade fröken sagor om någon skäggig gubbe."

"Smurfätande monster? Det låter spännande... berätta mer!"

SvD - GP - Exp - AB - SvD - 1 - 2 -