Februari 2011

På SR häromdagen var det en debatt om att vissa kvinnor, vissa av dem var invandrare, inte ville gå till en manlig gynekolog (fniss). De kände sig obekväma med att en man, som dedikerat sin utbildning till att skåda upp i kvinnors hål, skulle göra undersökningen.

Debatten i kommentarsfält och på bloggar flippade snart ut. Det var folk som argumenterade att det hela var diskriminerande mot de manliga gynekologerna (WHAT? Fritt val här? Någon?). Det var vissa andra som tyckte att dessa kvinnor fick ta sedan dit man kommer. Eller att samtliga kvinnor skulle hålla käften och ta det som serveras på mottagningen.

Suck. Jävla idioter. Man tar inte vad som serveras. Man bestämmer sig för vad man vill ha och sedan ser man till att det blir så. Enkelt.

Jag menar... skulle jag gå till en urolog, eller vad fan det nu heter, så kan ni ge er fan på att det ska vara en man. Jag menar... han har samma utrustning som jag så han fattar ju hela grejjen. Så vad är det som är så konstigt med att vissa kvinnor vill ha en kvinnlig gynekolog?

Förresten... en man som spenderar alla de där åren i högskolan bara för att stå och peta runt i kvinnors underliv är ju fan bara konstig. Jag menar... av alla inriktningar man kan välja så väljer de gynekologi... Där kvinnor, både nervösa, utlämnade och generade ska ligga i den där knepiga stolen och bli undersökta. Och det där VÄLJER en man att studera till? Kinky! Klart som fan det är fel på män som är gynekologer.

Nej... nejnejnejnej + ett extra nej för det "ekologiska"...

Vi sitter och väntar på att lunchrushen ska lägga sig så vi kan gå ut och äta lite mat. Under tiden vi gör det kommer det in en kollega med en hjärtformad box under armen. Det är en box med geléhjärtan.

"Det är alla hjärtans dag idag!" säger han och viftar glatt med boxen.

"Har du köpt en godisbox till din flickvän?" undrar jag.

"Min fru, faktiskt." svarar han.

"Geléhjärtan?" upprepar jag.

"Öh, ja?"

"Verkligen? Röda, sockrade, ruskigt äckliga geléhjärtan?"

"Suck... vad är det för fel på geléhjärtan?"

"Inget. Det är väl typ det tristaste, tråkigaste du kan göra bara..."

"Det är ju godis? Hjärtformade..."

"Låt mig gissa? Du köpte dem när du var inne i mataffären? Från en stor fet pall i närheten av kassan? Med en stor skylt som påminde dig om att det var "Alla Hjärtans Dag" idag? WOW!!! Så kreativt! Din fru kommer svimma av lycka."

"Öh..."

"Precis! ÖH! Din fru har även hon varit i en affär de senaste dagarna. Hon har sett snubbar ta boxar från den där pallen och tänkt hur synd det är om de där snubbarnas fruar som får en sketen godisbox. Sedan kommer hon hem och får en av dig. Lysande. Bra tänkt."

"Men..."

Det där utspelade sig vid 12-tiden. Nu gick jag precis ut och tog en kopp kaffe. På bordet i köket låg det en öppnad ask med geléhjärtan med en lapp från kollegan "Alla hjärtans dag godis! Ta för er!"

Jag räddade precis honom från hans frus vrede och allt jag fick var några sketna geléhjärtan...

Jag gillar inte ens geléhjärtan. Fan.

Jag skar mig i tummen häromdagen. Så det blev plåster på lilla tummen tills den där hudbiten åter får fäste. Kort därefter knäcker jag en bit av nageln på andra tummen i vad jag kallar för "ska-bara"-incidenten.

Så nu sitter jag med plåster på båda tummarna.

Är det någon som har en aning om hur meningslös en iPhone blir med plåster på båda tummarna? Nej. Tänkte väl det. Eftersom ingen är så klantig att de skadar båda tummarna samtidigt. Mer än jag.

Jag kan berätta att telefonen bli helt meningslös. Det är som om den plötsligt ignorerar dig. Plåsterna gör att telefonen inte verkar tro på att det är dina tummar som svischar runt på glaset. Åååååh, nej... det där är inga riktiga tummar, tycker telefonen.

Jag fattar att det krävs lite fukt och lite elektriska signaler för att det där ska fungera men ändå känns min s.k. "smartphone" jävligt korkad just nu. Idiotjävlatelefonhelvete. Tumjävlar och plåstermongo. Jag måste använda pekfingrarna! Fattar ni hur gay det är?! Det blir liksom "tippetitipp" på lilla virtuella tangentbordet med pekfingrarna. Jag känner ett behov av att tydligt (dubbel tumme upp) visa upp mina plåstrade tummar innan jag svarar på sms så att folk inte tror jag är en jävla pekfingers-sms:are.

Jag ser framför mig elektriskt ledande plåster - iPlåster - som botemedel på ett i-landsproblem. Jag lovar att någon kommer bli rik på det där. Som vanligt vill jag ha 10%.

"Sociala medier brister i tillgänglighet" enligt en granskning som det skrivs om på DN. Bland annat så brister det för synskadade när det kommer till att skriva in den där irriterande "captcha". Ok... de siter som inte har den där funktionen där man kan "lyssna" på koden bör kanske införa den. Mest för att jag själv föredrar den ibland när bokstäverna blir lite väl LSD-rus-liknande.

Fast sedan blir det - enligt mig - löjligt.

"Det kan handla om avsaknad av stöd för svenska i de hjälpmedel som finns inom respektive tjänst, ofullständig tangentbordsnavigation, förvirrande kodning av exempelvis formulär eller bristfällig information om vart länkar leder användaren."

"Bristerna är oftast av sådan art att de inte helt hindrar de flesta användarna, utan skapar mer eller mindre svårigheter för användarna. Men en del problem beskrivs i granskningen som oöverstigliga. Det gäller exempelvis att man måste behärska engelska för att använda Twitter eller Flickr."

En engelsk site med... hör och häpna... språk på engelska är alltså en "brist"? Hahahaha... störtlöjligt. Är inte det lite som att åka till ett annat land och gnälla över att de inte pratar svenska? Jo, det är det.

Kan du inte engelska? Då får du liksom räkna med att inte kunna vara med överallt på nätet. Känns det väldigt viktigt för dig att vara med? Lär dig då engelska för #/€&&"#%/"(&%!!!

"Hellååå twitter! Dis is swiden. We häve såm blajnd and disajbeld pejple that would lajk to hävv yår sajt in swidish så that thej to can do thä twitter. Can jo fix that? Otherwajs they would bi as we say in swiden - 'kränkta' - änd that is nått good."

"Sjukdomsförlopp"

Jajamensan. Försvararna av fetton vilar aldrig. Nu har de konstaterat att även djuren blir fetare! Det är forskning på hög nivå som utspelar sig här! Forskarna fick för sig att studera mer än 20.000 djur och de ser att övervikt även drabbat dem. AHA! Tänkte forskarna. Nu jävlar är vi något på spåren! Djuren blir alltså även de fetare! Hmmm... kan det vara virus som ligger bakom?

Oj. Så skönt det hade varit, eller hur tjockisar! Ett virus! Kan det bli bättre?

"Du är tjock."

"Nej. Jag är sjuk! Det där nya viruset du vet."

"Latviruset?"

"NEJ! Det där viruset som gör en tjock!"

"Ja. Latviruset!"

"NEJ!"

Jag läser lite i den där artikeln och undrar vilka djur de undersökt. Har de jagat vilda elefanter i Afrika? Fångat dem och vägt dem på stora vågar? Eller har de försökt locka ned vilda apor från Borneos träd till väntande vågar på marken? Är det världens alla djur som plötsligt smittats av ett tjockvirus? Nej, självklart inte. Vi läser lite till...

"Han och hans kollegor skulle studera sambandet mellan livslängd och kroppsvikt hos silkesapor från det nationella primatforskningscentrumet i Wisconsin."

"Både primater i fångenskap, hundar, katter, vilda gnagare och försöksråttor som hade fungerat som kontrolldjur i experiment – och alltså inte utsatts för några främmande substanser – ingick."

Ah. Djur i fångenskap med andra ord? I burar och sånt? Lite begränsade möjligheter att röra sig? Som äter olika typer av artificiellt foder? Typ skräpmat för djur? Djur som är deprimerade av att sitta inlåsta? Vilda råttor som äter av VÅR skitmat? Hmm... nej, allt det där har nog inte med saken att göra. Vi kör på virusteorin istället!

Sorry tjockisar. Det kommer inte att komma ett vaccin som "botar" er tjockhet. För hur mycket ni än vill tro det... så är ni inte sjuka. Möjligtvis är ni lata. Och nej, det finns ingen spruta mot det heller.

Förresten såg jag och sonen på fåret Shaun imorse. I det programmet finns ett får som är lite extra tjockt och äter allt hela tiden. Strumpa? Mums! Bildäck? Mums! Inte nog med det... han vill gärna vara med i alla aktiviteter som de andra normalstora fåren engarerar sig i vilket resulterar i att han förstör gungorna, skidbacken eller vad det än nu är. Vilket gör att alla suckar uppgivet åt tjockfåret. Faktum är att i de flesta barnprogram framställs tjockisar som ätmaskiner som är lata och gärna lite bakom flötet. Det är rätt kul faktiskt. Kolla själv. Nu väntar jag bara på att Överviktigas Riksförbund ska lämna in en protest mot SVT. Kan tänka mig den första raden:

"Vi är inte bekväma med att verkligheten avspeglas i barnprogrammen!"