Vi finns i flera städer, välj en stad att utforska!

November 2018

Klimatångesten

Inatt sov jag som en kratta då bebisen är förkyld. Förmodligen var det sömnbristen som fick skavet att äntligen komma upp till ytan och jag delade för första gången min ångest inför klimatet på Instagram och vilket gensvar jag fick. Vi är många som känner skavet, gör du?

Jag och alla vi som är vuxna nu har förbrukat vår klimatkvot och varje år förbrukar vi i Sverige 4,2 jordklot. Hör du hur fruktansvärt det låter? Varför gör vi ingenting? Varför låtsas vi som att det är normalt att FORTFARANDE flyga korsv och tvärs över jorden utan att tänka efter. Hur kan du sitta där och trycka i dig den stora feta entrecoten utan att vakna om natten med ångest. Vad är det för fel för oss? Hur kan vi be om ursäkt till våra barn sen? Förlåt oss, vi visste hur illa det var men vi ville sola näsan och kött är ju så gott.

Här behöver politiker runt omkring i världen gå samman och lagstifta, inte stryka lobbyisterna medhårs och låtsas att det regnar normalt och inte de farliga skyfall med översvämningar vi ser överallt. Istället fick vi galningen i USA och nu även galningen i Brasilien som har lovat att skövla det som återstår av Amazonas. Det är på riktigt, vi är illa ute.

Det är den här ångesten som äter upp mig inifrån. Samtidigt längtar jag efter solen, värmen och det enkla livet som en solsemester innebär. Jag scrollar nästan dagligen efter resor men bokar inte. Den onda cirkeln går runt och runt tills dess att jag glömmer bort det för en stund. Sen kommer den igen.

Jag vet att jag inte ensam om att känna så här och många engagerar sig men fem gånger så många skiter i det. Jag vet inte ens om jag tror mänskligheten kommer överleva det här.

Bilderna är från sommaren i Skellefteå, också en plats jag drömmer om men som går att ta sig till utan att flyga.

Bananscones och chokladpopcorn

Äntligen helg. Jag som aldrig brukar längta efter helgen eftersom jag alltid jobbar med det roligaste jag vet har missat all typ av sömn den här veckan. Snittat på 4-5 timmar per natt då bebisen varit förkyld, vaknat mycket och sen har jag suttit uppe och jobbat alldeles för länge, puh!

Jag har börjat gå på en tuffare mammababy-träning på Wörkout som består av en hård timmes träning med bästa Pischa och sen en timmes holistisk träning med Annika. Under den holistiska delen fick vi skriva ned vad som ger oss glädje och jag skrev träning och bakning högst upp. Dags att jag prioriterar båda alltså!

Med det i tankarna bakade jag bananscones imorse. Originalreceptet fick jag för många år sen från Anna-Karins blogg och går ni in där sen ni att hon fått det vidare, ett riktigt populärt recept alltså!

Jag gör om det lite beroende på vad jag har hemma och har även med bra resultat bytt ut äggen mot fiberhusk. Nu äter vi ägg hemma så vi gör med ägg.

Här kommer receptet, dubbla gärna, det gör alltid jag. Receptet ger 3 mättande scones.

Sätt ugnen på 175 grader (200 om ej varmluftsugn)

1 banan

1 dl mandelmjöl

1 msk kokosmjöl

1/2 msk helt linfrö

1/2 msk fiberhusk (utesluter du ägg tar du mer mixat med vatten)

c1/2 dl solroskärnor

1 msk kokosolja

1 tsk bakpulver

1 ägg

Mixa allt med stavmixer och klicka ut på en plåt med bakplåtspapper. In i nedre delen av ugnen i 15-20 minuter.

Scones i kombination med en smoothie är en perfekt frukost hemma hos oss.

En annan sak som jag testade att göra igår var chokladpopcorn och även om jag tyvärr valde ALLDELES för mörk choklad gillar jag idén så delar med mig av receptet.

1 liter popcorn

100 gram choklad

Smält choklad i vattenbad. Bland med popcorn. lägg ut på bakplåt med bakplåtspapper och toppa med flingsalt. Låt svalna. Ät.

Obs: använd inte 85 % choklad, urk. Tur att bilderna blev bra...

Nu ska jag återvända till lördagshänget med dottern, min syster och renen till son. Puss!

Det här med att inte räcka till

Nu har det varit tyst här igen. Betyder det att jag legat hemma och rullat tummarna? I wish men det är snarare tvärtom. Att dagarna är fyllda av alldeles för många måsten och saker som ska göras. Ibland gör det mig knäpp att inte ha en enda dag utan planer men jag är vuxen och vill jag ha förändring så behöver jag jobba för att det ska bli verklighet. Istället går jag bara runt och inte räcker till. Jag avbokar event jag osat på, orkar inte packa upp väskor, dammsuga lägenheten eller fundera över vad som skulle behöva göras för att verkligen få lägenheten att bli det hem den förtjänar av oss. Tur att jag också har en man så att vi ändå inte lever på en soptipp.

Det enda jag orkar med ordenligt är att jobba, ge bebis uppmärksamhet och ta hand om dottern. Har du inte barn så är det här en inblick i din framtid om du väljer att skaffa barn. Prioriteringarna ligger alltid hos barnen, får du i en torr macka får du vara nöjd. Nu går jag på ett kostschema jag sköter ganska bra så mat får jag i mig.

Jag avskyr att inte räcka till. En vän till mig säger att jag lider av FOMO-sjukan och kanske har hon rätt men ofta tycker jag ju det är så nice att bara ligga hemma och ta det lugnt och scrolla igenom sociala medier och se vad andra gör. Problemet är nog hellre att jag vill göra allt och hoppar på allt jag kan. Ovan nämnda man blir tokig på mig, jag också för den delen men vet knappt hur jag ska sluta.

En av de saker jag faktiskt kommer sluta med är det roligaste jag har, något som ger mycket inspiration och får mig att känna mig kreativ. Tyvärr är det dock så att det alldeles för mycket tid. Om du är nyfiken på att veta mer om det, gå in här och boka biljetter. Jag ska lämna med en bang!

Nu ska jag sluta klaga över att inte räcka till och istället kämpa för att få det lite bättre. Håll tummarna för mig!