Vi finns i flera städer, välj en stad att utforska!
The F word

Och då menar jag Foodie. Den är t.o.m mer provocerande, motbjudande och förolämpande än the real F word.

Jag lägger skulden på sociala medier, mestadels instagram och the fame-seeker avokadon. Finns inte ett tillfälle hon inte poserar och samlar på sig likes. HUR svårt är det att göra en avokadmacka. Seriöst, detta är en ärlig fråga. Avokadon har tagit världen med storm. Kockar som jobbat hela sitt liv, flera års efarenhet, står ut med brutala arbetstider blir slaktade på tripadvisor, yelp etc MEN har man en avokadomacka på menyn, som min 5 -åriga systerdotter kan "laga" då anses ett ställe var “SO damn GOOD. This place KNOWS how to do food. 5 star”

Really.

HA-HA

Nu gled jag ifrån ämnet. De flesta människor älskar mat men att kalla sig en foodie anses töntigt. Matintresset har ökat kraftigt de senaste 10 åren men begreppet foodie formades faktiskt på 80-talet. Anomyma matälskare som kunde glida runt på gatorna och njuta av sin hobby. Jag vet, jag var en foodie sedan jag var typ 10 år gammal. Jag började laga mat hemma eftersom allt jag såg på tv såsom muffins, mudcake, cheescake, pigs in blankett fanns inte i Sveriglandeet. JAG VILLE SMAKA allt jag såg. Så jag började laga. Om jag hade rätt teknik eller om det ens smakade gott vet jag inte. Men det jag vet är att intresset kring mat och att smaka på allt fanns inom mig. Morsan lagade typ 3 rätter, husman. Så det blev min plikt och kallelse att skapa maträtter .

Enligt min kompis Wiki Pedia så är foodie en person som ser mat som en hobby, lägger ner sin tid och pengar och upplever hela akten mer än bara en måltid, utan som en upplevelse. Det är JAG. Men säger jag foodie så himlas det med ögonen. Tror t.o.m min sambo the chef, har det som dealbreaker , hehehe.

Jag ogillar trendfaktorn kring mat och att man glidit ifrån kvalité och njutning. Jag älskar att prova och testa men i gengäld vill jag bli lockad och känna mig nöjd. Jag vill ha passion i det enklaste. Jag kräver inte friterade majblommor som dränks i tryffelolja och blir en snygg instagrambild (jo, men ibland bara).

Det finns vissa matvaror jag älskade innan de blev för hajpade och populära som nu gör att jag är en klyscha. Jag vill inte vara en klyscha och jag vill inte inte vara en klyscha. Jag vill bara äta det jag gillar.

Allt detta är på både gott och ont. Intresset sprids, restauranger kan promota sig, folk är mer nyfikna på matkulturen. Sedan har vi masspsykosen efter perfekta bilden, fegisar som inte ger sin feedback direkt utan gömmer sig bakom datorn och sågar ett ställe, falska recensioner (kanske det som irriterar mig mest), restauranger som minskar på kvaliten och uttnyttjar instagramhajpet istället osv osv

Nä, men en teori är att det som satte spiken i kistan för oss foo…jag menar matnördar var dokumentären FOODIES som egentligen borde varit en avsnitt på Outsiders.

 

When I party with the famous:

Spanien

 

Kaffeverket

 

Pom & Flora

 

Robin Delselius Bageri

 

Istanbul

 

Sophies canele

Skriv en kommentar

Je suis un FOODIE!

Kommentera