December 2019

The good food and mood that 2019 did include

Jag har då inte uppnått alla bloggiga mål och höst/vår/nyårslöften en skall ha gjort under ett helt år. En av orsakerna är att jag inte sätter mål. Jag flyter på. Ser ingen skillnad på år 2019 och 2010 överlag. Men jag har utvecklats, sett, hört, påverkat alla mina sinnen genom åren. Det är bara att de inte är kopplade till något specifikt år.

Men för att inte låta som en tråkig mupp så tittade jag i mitt instaflöde och bildarkiv för att påminnas om vad som skett

Vad har hänt personligen under detta år:

-blev av med alla mina semesterdagar typ första 3 månaderna in i 2019...

-förlovade mig

-var bridesmaid för första gången i mitt liv och upplevde en underbar amerikansk/svenskbröllop på Rosersbergs slott. Helt sagolikt

-var sjuksriven i 2 månader...livet ibland

-en dröm gick i uppfylllelse att få se Jon Bon Jovi live

-massa roligt umgänge, kvalitetstid med folk jag gillar.

 

Mat som gjorde mig glad under 2019:

-Råbiff, gör mig alltid glad. Ännu gladare...när jag hittat den godaste av de godaste. I år var det på Hantverket och Copine. Den på Paraden var intressant den också

Hantverket

Copine

Paraden

 

-Ett sommar måste är att käka på Svinet och även detta år succé

-När vi väl är inne på Crespis restauranger så blev jag mindblown av avsmakningsmenyn på La Ragazza.



-Var på en fantastisk restaurang i Valencia, Spanien. Avsmaknigsmenyn på La Salita  var brutalt god. Sen fick de sin första stjärna för 1 månad sedan. Men I alla fall. Atmosfären, maten, servicen! 100% bäst

-Bor man med kock så äter man gott

-Den årliga picknicken

-Jultraditionen med burgartävlingen blev oavgjord i år. I have stepped up my game

-Glöggmys hos vänner

;
All I want for Christmas is …..me

Jupp. Me , myself and I ( sambo inkluderat såklart).

Under 7 års tid var jag singel. En glad singel, inget Bridget Jones medlidande eller offerkofta. Inga regler, inga obligations, jag var min egen skapare.

ALLT som hade med familjesamligar, stress och tvångsmässiga möten ströks bort från min lista.

Julen. JULEN. Att sitta på min soffa med godis, slitna mjukisar, osminkad, popcorn och ladda ner en dålig film som jag själv valt. Sitta i tystanden och njuta har länge varit min version av julafton.

Ingen presenthets, julbordshets, pynta från mitten av Oktober hets, saffran-lussebulle-mandelmassa hets. Alla är för i h-vete stressade att jag lovar att vi inom psykiatrin kommer få nya diagnoser. Jul-utmattning krisreaktion. Jul-PTSD.

Jag kanske får inte skämta om det men ni anar inte hur många av mina patienter försämras under julen. Antigen för att det är FÖR mycket att göra eller så är det en av de ensamaste tidspunkterna på året.

I min tidiga karriär såg jag till att alltid jobba jour på julafton. Ett; för att jag ändå inte hade några planer. Två ; insider tips- ETT AV ÅRETS LUGNASTE dagar på akuten. Ingen dyker upp, INGEN! Folk är så pass hängivna att utföra sina juliga plikter att de ignorerar hjärtinfarkt, njurstensmärta, brutna armar och ben etc till dagen efter. Dagen då jag INTE är på akuten.

Jag saknar tiden så man fick den underbara pirriga känslan i magen dagen innan julafton. När man inte kunde somna och undrade vad tomten skulle hämta. Familjefrid i hemmet och glädje. Sist detta hände var året tidig 80-tal och jag var barn.

Som vuxen nu, handlar det inte om att jag hatar julen, kom igen , röda dagar på en vardag; best gift ever.

Det handlar om hetsen. Jullhetsen börjar redan i mitten av Oktober. KÖP HIT, gå dit, 5000 nya twist på julrecept, rädda klimatet men samtidigt köp, slösa, svinn etc. Man får mer mixed messages än en dålig date som håller på att ghosta en.

Min poäng är att jag hade nog längat eller gillat julen mer om inte jag redan var fed up med den. Två månader bombas man och såklart har vi den heliga skaran av sista minuten människor som orsakar stampedo på Stockholm (eller anywhere) gator.

 


GAAAAAH

 


Det gulliga dock är att varje jul (as a single lady) så fick mina vänner för sig att det är lite synd om mig. Att på en av årets mysigaste dagar så sitter jag ensam hemma utan familj eller lussebullar eller en sjungande neontomte på balkongen. Little do they know att jag aldrig mått bättre. Så varje år bjuder alla in mig hem till dem. Jag älskar att det finns fantastisk osjälvisk kärlek där ute i världen. Så oftast brukar jag bestämma i sista minuten dvs dagen innan om jag orkar/vill eller kan joina någon på jul. Hitills har jag varit hemma hos vänner, min sýsters sambos mamma, min bästa vän från australien var hemma under julen ett år så jag hamnade där. Alla från olika kulturer, så jag har fått resa jorden runt på 80 julbord.

Det som har varit underbart är såklart umgänget MEN att jag inte hetsade. Jag bestämde ett par dagar innan. Jag har alltid back-up presenter förberreda. SÅ NOLL stress och 100% njutning.

Låter det dom att jag utnyttjar andras gästvänlighet. Abolut inte. Detta är mina vänner. Vi ses annars andra dagar förutom jul. Jag gillar dock mer att få hem folk en vanlig tråkig icke röd dag. Umgås, skratta och äta.

 

Nu är jag med sambo. And I love it. Först för att vi båda har samma inställning till högtider (dock är han frenetiskt besatt av sin födelsedag,till skillnad från mig haha). Sedan är vi båda asgrymma på att köpa presenter till varandra. Han är extremt läskigt bra på att fånga upp saker jag sagt att jag gillar, eller kommenterat och så är han jättebra på att ge gåvor där det finns en tanke bakom. Jag är sämst på att köpa praktiska saker. Tex skor, jacka eller elektroniskt. Fail, så istället blir det skräddasrsytt efter personen i fråga, internt skämt och unikt till personen det gäller.

Vi skippar även ALL form av julmat. Jag har levt både i Sverige med dess traditioner och sedan 8 år i Serbien med dess traditioner. I Serbien firas jul 7 januari. Minns att jag hade en tenta 24 december ett år, kändes lite skumt. Sambon är från Spanien men vi har inte tagit med oss några seder därifrån heller.

Istället kom vi på en egen. Minns inte alls hur det gick till men i alla fall så har vi en hamburgare cook-off. Vi komponerar egna burgare, äter och röstar vems som är vinnaren. Han är kock, med typ 800 års erfarenhet, så jag undrar vem som alltid vinner.

I alla fall, i år är det tredje gången vi kör. Jag har researchat sedan januari 2019 hahahaha. The stakes are high. Hela proceduren är kul, får oss att komma varandra närmare, kärleksfyllt och viktigast av allt-roligt. Efter många många år har julkänlan kommit tillbaka. Både när det gäller att köpa en present till någon jag älskar samt traditionen (går det att kalla det en tradition om det hållit på i bara 3 år) att nörda in sig i att göra den ultimata hamburgaren.

GLÄDJE.

Sidenote: Jag trivdes som singel med mitt egna sätt att fira julen. Så poängen är inte att skaffa partner. Vad jag vill säga är att kärleken till en själv är givet, trivs man ensam och mår bra i alla lägen så kan det bara bli bättre tillsammans med någon annan

God Jul. Var snäll. Släpp alla måsten

Hamburgartävlingen 2018

;
Copine

Om du varit på Jim & Jacob så vet du att du får god mat, bra stämning, trevlig service, ja helt enkelt en underbar kärleksfull restaurangupplevelse. Vad händer när J&J skaffar flickvän. Who rule the world…..Copine

 

Öppettider: Mån - lör 11:30 - 00:00

Copine

 


Så vad säger mina fem sinnen:

LUKT: bra vinlista. Finns en del intressanta på glas

SYN: Stor lokal med fönstervägg. Öppet kök med bardel för nyfikna gäster som vill spana in bakom kulisserna.  Blåa nyanser, luftig och avskalad restaurang med småbord. Fin och ren toalett. En Chambre Séparée (med egen meny) som såg underbart mysig ut.

SMAK: Både lunch och middag håller hög kvalitet och är ambitiöst. Stockholms godaste råbiff intas här. Det finns avsmakningsmeny (beslutsångest) men går även att beställa smårätter som varmrätter. Enkel men långt ifrån simpel mat, perfekt smaksatt och ljuvligt gott, medelhavsinspirerad med en svensk touch

HÖRSEL: medelhög ljudnivå men inte alldeles för störigt.  Äldre-ish klientel så det blir inte för kackligt

KÄNSLA: prisvärt blir det med tanke på råvarorna, smakerna och portionerna. Ett av få ställen i Stockholm som jag utan tvekan kan rekommendera utan att blinka. Bra för date, päronen, catch up med kompisarna. Behaglig upplevelse. Trevlig och kompetent service. Atmosfären är opretto,trevlig och välkomnande

SJÄTTE SINNET: Du vill äta Stockholm godaste råbiff. En trevlig lyxlunch (läs; lite dyrare än snittet). Ett ställe som levererar på hög nivå, du lär knappt bli besviken. Boka bord. Hamnar på min favvo-lista för äta ute. Praliner skapade av kocken Kalle Jungstedt. J&J majsbröd serveras här innan maten, i miniformat

 

;
Jag är inte långsint MEN......

Min inställning till mina medmänniskor och det mesta i livet är ganska straight forward. Att vara långsint är ett enormt jobbig och o-charmig personlighetsdrag. Jag är bra på att prata ut, glömma, släppa det och gå vidare. Life is too short som det sägs

MEN och här kommer den välkända Men-net.

Jag kan inte släppa en urusel måltid på restauranger. Jag kan klaga, älta, bli sur, tjata, hata, explodera i flera månader, år t.o.m. Jag vet att det är töntigt, leder inte till något men asså detta provocerar mig som in i h-vete. Rent psykologisk kan kan inte förklara det, eller analysera eller koppla det till något barndomstrauma där jag kan skylla på min mamma.

Som jag nämt i tidigare inlägg, att äta ute är så mycket mer än att bara stilla hungern. För mig är det glädje, nyfikenhet, sällskapet, umgänge, ambiencen och något som planeras och man bokar bord, lusläser menyn innan (typ i en hel vecka innan).

När jag får något på tallriken som ser ut som skit och ännu värre smakar som något jag inte ens skulle servera till min värsta fiende så kan detta infektera hela mitt humör. Det är ganska lustigt hur sur jag blir. Jag ogillar starkt att slösa min hunger på dålig mat men väl på plats så är man redan hungrig, och man äter då i överlevnadssyfte; gott eller ej. Men, att fylla magen med något som får mig att älta i en evighet är ultimata straffen.

Det finns ett sushiställe i Blåsut som har fått hyllningar om och om igen av alla matkritiker(kända som okända). Jag var där för ca 1 år sedan med två tjejkompisar. Vi tre var överens om att det var topp värsta smakupplevelsen i hela vårt liv (dramatisk överdrift). Vi klagade under måltiden, efter måltiden och även nu när vi ses så kommer detta traumatiska sushiställe upp. ETT år och jag blir lika irriterad och sur när någon nämner detta usch ställe. Min sambo har infört förbud att “the place that shall not be named” inte får nämnas i hans närhet. Haha tjatat hål i huvudet på honom

Jag blev introducerad till råbiff för circus 5 år sedan och blev helt såld på det. Efter det började jag utforska olika ställen som hade råbiffar, helst om de hade en twist där kocken la sin egen touch på denna klassiker. Det var så jag hittade mina favoriter; koreanska på Milles, asiatiska på Kommendören, den på Bistro Rigoletto, miniråbiffarna på Griffins, segerkandidaten på Copine osv osv

MEN vid ett tillfälle hamnade jag på ett ställe som hade hästråbiff med gorgozola och päron. Bara den kombon borde ha varit varning nog....men I was a woman on a mission. Det slutade med att jag kräktes på restaurangens toalett , så illa var det. Än idag minns jag smaken, bläääää. Det ledde till att jag inte kunde äta råbiiff i ca ett års tid. Smaktraumat var så stark.

Ett “italienskt” ställe på rörstrandsgatan som severade fryst tonfisk med oätbar plastig avokado och “burrata” (läs ICA mozzalera för 5 kr). Hela måltiden var nog det sorgligaste jag sett och intagit i hela mitt liv. Som studentmat på en budget så är det lyx men på restaurang så är det extremt frustreraden. Jag gav faktiskt feedback (på ett snällt sätt) till restaurangpersonalen. They dont give a fuck blev responsen. Sedan gjorde jag det varenda normal sur wanna-be foodie gör; Jag skrev ett sågande recension på internet. Det du. Som respons fick jag erbjudande att återkomma och äta gratis igen och få kompensation på så vis.

Jag tackade nej. Vill inte utsättas för plastiga råvaror som inte tillagas.

 


Världens äckligast pizza intogs i ett sällskap på ett ställe i Hammarby Sjöstad. Kaj eller något liknande heter stället. Pizzan var ogräddad (jag var dödshungrig så jag åt). Det smakade blä helt enkelt. Sorgset. Servitrisen var otrevlig till vår kritik.

Jag har fått hamburgare som var så soggiga att jag egetnligen behövde en sked för att ens kunna äta den gröt-liknadne monstret (kräkvarning). Sedan har man fått tvärtom, en hamburgare så torr och sönderstekt kött som bröd att tänderna bröts itu när man försökte ta en tugga.

Ett ställe som är känt för sina cocktails och som jag gillar starkt eftersom det är grymma bartenders rakt igenom Men, en dag beställde jag en Bloody Mary och tydligen experimenterades det hej vilt denna dag. Bloody Maryn både såg ut och smakade som att den lagts i en soda stream. Det var verkligen vidirgt. Vi var 6 stycken I sällskapet, alla smakade och ingen kunde knappt svälja. Bartendern tog icke emot kritiekn på ett bra sätt. Dryg attutyd men han kan dra åt pipan.

 

Ranting over. Snart är det jul. Glöm inte attt köpa era julklappar i sista minuten, trängseln på stan är fascinerande ;-)

 

;
November: vad stimulerade mina sinnen

Så, jag tänkte börja med en inläggsserie där jag i slutet av varje månad beskriver vad som stimulerade min sinnen under månaden som varit.

Först ut är 50 shades of grey vädret November

 

SYN: jag letar med ljus och lykta efter boken Matmolekyler : kokbok för nyfikna.

Jag kollar på en hel del tv-serier och de flesta hade säsongavslutning under november månad. Jag har mina “ensam” serier och sedan kommer varenda par i världen känna igen sig själva när jag nämner “tillsammans” serier. Inget avsnitt får ses utan partnern annars anklagas man för otrohet. Vi kollade klart på Lucifer och började följa All rise.

Han har börjat med The mandalorian och som sann Star Wars (eller är det Star Trek....juuuust kidding) så är han besatt och ännu värre än det så är han besatt av BABY YODA.

Jag håller på att binge-watcha The Fosters

LUKT: har köpt en del viner. Nya: Chamlija; ett turkiskt rött vin jag är super nyfiken på. Las moras LOVE; rött argenstiskt, helt ärligt så köpte jag den först och främst för att jag gillar etiketten, men sedan läste jag en del recensioner och den har fått betyg godkänt. Återkommer med egna reflektioner när jag testat. Loxarel al Pel, en spansk Cava

Gamla favoriter: viner jag gillar men eftersom jag inte är en sommelier eller vinnörd så vet ej hur jag ska beskriva smaken, det får räcka med att jag gillar att ha dessa i mitt glas och mun. Rkatsieli Qvevri; ett orangt georgiskt vin. I likey. Folklore; spansk albarino, en favorit!

Största ironin är att sambon inte ens gillar vin, om inte jag tvingar honom att smaka. Så jag vet inte om det är en blessing eller curse att ha alla dessa flaskor för sig själv.

Testade två nya viner som jag föll pladask för: Piemonte. BarberaSilenzio” och Pazo do Mar. Mums

HÖRSEL: Har lyssnat på Lucifer soundtrack på repeat. Har även fastnat för Pitch Perfects soundtrack, det är en mash-up av olika sånger från olika artister. Lyssnat på podcasten Hänt på Restaurang. Killarna är sköna, down to earth och roliga. De pratar såklart om restaurangbranschen och dess ups and downs.

SMAK: jag blev frälst och upplevde en halleluja moment på restaurang Copine. Har hunnit med både lunch och middag. Deras systerkrog Jim & Jacob har alltid varit en favorit och nu har de även lyckats med denna. En restaurang som lagar mat på ett sätt där de respekterar både sina egna i köket och gästerna. Ja, det är lite pricey men det är så värt det. Sedan måste jag bara tillägga att Stockholms godaste råbiff finns här. Man kan beställa den både till lunch och middag. Which I did. Men övriga menyn är vältillagad, smakrik utan krusiduller och avancerade moment. Modernt, enkelt och helt fantastiskt.

Har även hunnit med lunch på Tako (ok), Mowglis kök (undvik läs: här) och Nytorget 6 (godkänt). Köpt fantastisk bröd på Sebastien på söder.

KÄNSEL: asså, kan vi snälla bara glömma bort November och dess gråa stämning. Jag är en person som klagar VARENDA år på hur kallt, mörkt och deprimerande det är i Sverige under vinterhalvåret. Men i år har det fanemig varit en av de värsta månaderna i hela mitt liv. Solen var framme kanske 2 minuter under dessa 30 dagar. Om en inte redan var depriemrad så lär man ha blivit det. Jag hade noll energi, motivation, ambition eller ork för någonting. Jag levde i mina mjukisar tills de fragmenterade bort. Regn, grått och dött på gatorna.

Har rört på kroppen på Yogayama och upplevt harmoni och lugn (det är sånt man ska säga)

SJÄTTE SINNET: vad skriver jag här. Något “spännande” som hänt. Hmmmm

-Jag har gjort microblading av ögonbrynen. Är supernöjd. SÅ nöjd.

-Det har varit en del hemmamiddagar, både hos oss och andra.

-Trillingnötens återkomst på Hemmakväll

-Köpt klart alla presenter till sambon. Panik bara att de fortfarande inte kommit med posten, med tanke på att jag beställde i början av månaden.....

-Kan vi prata lite om Black Friday. Asså, 5000 sms och mail om allt och inget. Jag behöver inget men under en kort period hamnade jag i en trans och började plocka på mig diverse skit bara för att jag kände att jag missar min chans om jag inte köper denna fantastiska glittrande ingenting med 30% rabatt. NEJ. Sedan att alla människor på stan som beter sig som om de är med i the Hunger games är en diagnos i sig

-Lagade Crème brûlée för första gången. Smaksatt med soja. Lyckades bra med det

;
;