Recension av Yasuragi – av Ralph F.
Jag hade bokat in mig och min gamla mor i dag för att vi skulle få simma lite
och njuta en hel dag i lugn och ro. Vi hade verkligen sett fram emot att få ta del
av alla förbättringar som Yasuragi skriver om på sin hemsida.
Det blev precis tvärtom!
Efter att vi blivit hänvisade till badreceptionen av mannen bakom disken på entréplan,
och när vi gått den långa korridoren ned mot badet, fanns det inga skyltar som talade
om var den nya receptionen låg.
Det fanns inget som talade om att man skulle ta av sig skorna och ta på sig tofflor,
vilka låg i en korg där, och vilket gjorde att en del gick in med ytterskorna på.
I omklädningsrummen var det dämpat ljus och mörka väggar och då jag inte kunde se
någon skylt som talade om var jag var, var jag tvungen att gå runt och se efter.
Min mor som är äldre och har svårt att gå och inte ser så bra i mörker hade problem
att hitta i damrummet och var tvungen att fråga andra besökare.
Ingen hade förklarat för oss att instruktionerna till hur förvaringsskåpen fungerar stod
på skåpkortet man fått i receptionen. Jag såg det av en tillfällighet när jag la kortet upp
och ned på bänken, men min mor blev förvirrad.
När man efter tvagningsriten - som var skön att genomföra - kom ut där det förr fanns
en 25-meters simbassäng som man kunde simma och få röra på kroppen emellanåt,
där har man byggt igen och det finns det nu bara massa betongblock med vattenpassager.
Som en labyrint med vattengångar.
Här var det förr vitt, ljust och luftigt, som gjorde att man andades fritt och kunde glömma
den dagliga stressen. Men efter ombyggnaden är det dunkelt och trångt och man vill bara
därifrån. Ofattbart hur man kan bygga bort ljus och öppenhet och placera i dess ställe
blockväggar med trånga gångar!
Den arkitekten som ritade detta har inte en susning om Feng Shui!
Ännu värre var att många av besökarna struntade i de regler som Yasuragi har satt upp:
klädsel och tystnad.
Det var flera som struntade i att sätta på sig rocken och gick runt endast i badkläderna och
en del yngre kvinnor hade satt på sig sin egen bikini. Ett par hånglade i en av gångarna.
Två äldre män satt och samtalade högljutt om affärer.
Trots att det fanns personal som gick förbi och måste både ha sett och hört vad som pågick,
så var det ingen dem som sa till.
Jag och min mor åkte hem efter 1 1/2 timme. Vi hade fått nog. Man fick inte en lugn stund!
Yasuragi är inte vad det har varit. Det är mycket, mycket sämre. Och trots att jag har badkort
med 4 klipp kvar kommer jag inte att åka dit igen. Yasuragi har inget att göra med Japan längre.