Semlan – detta traditionella, älskade bakverk som vi det senaste decenniet fått se en uppsjö av nytänkande varianter på. Några som gjort succé, och andra som fallit desto mer platt. Thatsup har gjort en tillbakablick på kreativa semlor genom åren, och försökt reda ut vad som skiljer en flipp från en flopp.
Semlans historia sträcker sig åtminstone tillbaka till 1700-talet, men på senare år har den traditionella fastlagsbullen, bestående av en kardemummadoftande vetebulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, fått sällskap av nya varianter med innovativa smaker och former. Hur pass mycket får man egentligen ändra en semla och fortfarande kalla den semla? En fråga som är svår att ge ett svar på, men flera av de varianter vi sett genom åren får nog räknas som gränsfall. Medan vissa bagare bevarat de klassiska smakerna och istället lekt med färg och form, har andra låtit kreativiteten flöda vad gäller smaker, och behållit formatet med bulle, fluff och fyllning.
Semmelwrapen – det virala startskottet
Några som tog ut svängarna gällande just formen var Tössebageriet, som 2015 presenterade den första riktigt virala semmelvarianten – vi talar förstås om semmelwrapen. Ett minst sagt omtalat experiment som tänjde på gränserna för vad en semla egentligen kan vara, och som blev startskottet för den uppsjö av kreativa varianter som uppfunnits sedan dess. Även om få uppnått samma succé som wrapen så har flera udda semlor ändå hyllats och blivit återkommande inslag under veckorna kring fettisdagen, medan andra försvunnit ungefär lika fort som de dök upp. Thatsup har kikat tillbaka på några semmelvarianter från de senaste åren, såväl flippar som floppar.
Semlor som flippat
- Lakritssemlan
Lakritssemlan såg dagens ljus 2020 och det var inga mindre än Tössebageriet, alltså skaparna av semmelwrapen, som först presenterade den kolsvarta bakelsen. Numera hittar du den på Ritorno där den hyllats så pass mycket att den blivit ett återkommande inslag varje semmelsäsong. Att den fallit så många i smaken är egentligen inte särskilt förvånande – Sverige ligger trots allt i världstoppen när det kommer till lakritskonsumtion.
- Kanelbullesemlan
Om det är något vi svenskar älskar minst lika mycket som semlor så är det den klassiska kanelbullen, och att kombinera de två fikafavoriterna kunde inte bli mycket annat än succé. Kanelbullesemlan, som helt enkelt är en kanelbulle fylld med mandelmassa och grädde, finns numera på flera bagerier och caféer i Stockholm, däribland Kosterheds Konditori, Söderbergs Bageri och Ritorno. Fabrique har en liknande variant, men med kardemummabulle istället för kanelbulle. - Croissantsemlan och weinersemlan
Att semlor gjorda på kavlad deg återkommit år efter år det senaste decenniet säger en hel del om vilken succé denna hybrid blivit. Kanske hävdar några att det blir lite för tungt när den luftiga vetebullen ersätts av en smörigare skapelse, men på det stora hela tycks många uppskatta den frasiga varianten. Ett ställe vars kavlade semla blivit särskild omtalad är Socker Sucker, som presenterar den i form av en kub.
- Pistagesemlan
Sedan Bröd & Salt lanserade pistagesemlan för ett par år sedan har flera caféer och bagerier hakat på trenden och serverat semlor där mandelmassan fått ge utrymme åt pistagemassa. Att denna variant blivit så populär beror sannolikt till stor del på att den egentligen är ganska klassisk, bara med en liten (och naggande god) twist. Pistagesemlor hittar du än idag på Bröd & Salts olika filialer, och även Eataly har en variant som dessutom innehåller pistagekräm.
- Vaniljsemlan
Kanske den semmelvariant som hittas på allra flest ställen i stan, såväl bagerier som matvarubutiker. Bristen på mandelmassa gör att traditionalisterna knappt vill kalla den semla, men för den som föredrar vaniljkräm framför malda nötter är detta en fullträff. Vaniljsemlor hittar du bland annat på Vete-Katten, Art Bakery, Bageri Passion, Café Pascal och Lindquists. - Semmelgröten
Semla till frukost – självklart har detta koncept blivit en hit! Både MR Cake och Pom & Flora har serverat gröt med kardemumma, mandelmassa och flagnad mandel i flera år, och några andra som anammat konceptet är Stora Bageriet och Gast. Perfekt för alla som helt enkelt inte kan få nog av det läckra bakverket. - Ostsemlan
Okej, vi vet att vi är ute på djupt vatten här. När Fromageriet förra året uppfann en ostsemla bestående av en vetebulle som fylldes med salta hackade mandlar och fikonmarmelad, och toppades av vispad mogen vitmögelost, riven lagrad gruyère samt lite riven choklad, var det många som höjde på ögonbrynen. Men ostsemlan, som väl egentligen mest är en komprimerad ostbricka, visade sig vinna publikens hjärtan och även detta år finns den att beställa i ostbutiken i Hötorgshallen.
- Saffranssemlan
Att tillsätta saffran i degen är kanske mest en ursäkt för att sälja (och äta!) semlor redan i adventstider, men vad gör väl det när smakerna lirar och semmelsäsongen förlängs med en hel månad? En semla för alla som tycker att idén om fettisdagens exklusivitet är förlegad.
Semlor som floppat
- Korvsemlan
2024 lanserade 7-Eleven “Semla To-Go” som var utformad som en varmkorv med bröd, tänkt att kunna ätas på språng. Kombinationen bröd, mandelfyllning, vispgrädde och jordgubbssylt föll tyvärr inte särskilt många i smaken och har inte återkommit sedan dess.
- Semmelburgaren
Burger Kings semmelburgare presenterades först 2022 och gjorde aningen oväntat comeback året därpå. Sedan dess har vi dock inte sett till dessertburgaren som till utseendet var rätt så lik en hamburgare, med en pärlsockrad kardemummabulle som fylldes med en brownie, mandelmassa och grädde. Vad brownien egentligen hade där att göra är ännu oklart.
- S-semlan
Ingen minns en fegis! 7-Eleven har testat flera olika semmelvarianter genom åren, och tyvärr var det inte bara korvsemlan som föll aningens platt, utan även 2022 års semla med smak av godiset S-Märke. Ibland blir ett plus ett helt enkelt inte tre, utan knappt ens två, och att byta ut mandelmassan mot äppelkompott samt toppa vispgrädden med surt S-pulver visade sig vara en mindre bra idé. Men friskt vågat, hälften vunnet, visst?
- Nachosemlan
2018 års semmelsnackis skapades av fikakungen Roy Fares tillsammans med Mattias Ljungberg, upphovsmannen bakom semmelwrapen. På MR Cake kunde man alltså käka nachos med smak av kardemumma, som dippades i grädde och mandelmassa. Denna hybridsemla fick faktiskt en hel del lovord och uppskattades på sina håll, men populariteten gick inte att mäta med den wrap-formade föregångaren, varav nachosemlan aldrig återvände. - Guldsemlan
Dagens semmelpriser på cirka 60–65 kronor må vara höga, men det är ändå ingenting jämfört med de 995 kronor som man fick betala för guldsemlan som 2016 fanns att beställa på Magnus Johansson Bageri & Konditori. Med 18 karat bladguld, champagnegrädde och ekologisk mandelmassa kallades den för “världens lyxigaste semla”, en titel som är svår att argumentera mot. Kanske var det också den semla man kunde äta med allra godast samvete – överskottet skänktes nämligen till välgörande ändamål. Undertecknad, som jobbade på bageriet när semlan lanserades, kan intyga att ett par guldsemlor faktiskt såldes. Någon comeback har det dock inte blivit, och guldsemlan är numera ett glimrande minne blott. - Semmelsodan
Semla i flytande format har vi sett på flera olika håll, med och utan alkohol, och några som var tidiga på bollen var läskproducenten Soda Nation. 2018 skapade de en gräddig cream soda bryggd på mandlar och kardemumma, som såldes exklusivt på Soda Nation i Hornstull. Idag finns varken läskbutiken eller semmelsodan kvar.
Denna semmelspaning till ända är det inte helt lätt att hitta en röd tråd för vad som gör en hybridsemla till en hit eller inte. Medan det i vissa fall tycks vara oväntade ingredienser och ett klassisk utseende som lockar, är det i andra fall de traditionella smakerna i ett innovativt utförande som får oss på fall.
Summan av kardemumma(bulle)n är snarare att det finns en semla för så gott som alla smaker och preferenser, och att trenden med kreativa varianter ännu inte tycks klinga av. Fantasin, åtminstone hos stans bagare och konditorer, känner helt enkelt inga gränser, och vem vet – kanske har den största succén inte blivit upptäckt än?