Mammatankar

Hur ska jag definiera mig själv? Jag har alltid sett på mig själv som vegetarian och var det mellan 13-28 år. Sen blev jag gravid första gången och allt jag ville äta var korv, ägg och kött. Märkligt. Självklart åt jag det.

Så gick det några år med kött i mitt liv. Började kalla mig själv för flexitarian då jag åt kött någon gång ibland och då helst vilt eller fisk.

Sen blev jag gravid igen och tanken på kött fick det att vända sig i magen på mig. Då åt jag veganskt en längre period. Sen råkade jag få fetaost i en sallad och insåg hur mycket jag älskade ost.

Det kom en resa till norra Sverige där jag åt vilt igen och då kom tanken på att jag mer skulle säga att jag åt klimatsmart. Dvs ibland vilt och lite fisk. Kyckling däremot kändes inte etiskt försvarbart.

Så började jag nytt jobb och kollegans lunch bestod av kyckling och sallad. Jag smög in det i min kost och kände att mina former som absolut blivit större med åren men som jag ändå gillar la sig liksom bättre. Det kändes bra i kroppen med kyckling. Så helt plötsligt åt jag alltså kyckling.

Maken blev permitterad och började laga mer mat hemma och det smögs in lite kött i kosten. Inte så mycket men ändå så att jag tänkte på det.

Idag var jag med på en Cookalong med Kronfågel. Mitt etiska tänk med att undvika kyckling verkar ha fått sig ett törn men med allt som sker i livet och världen känner jag att det är okej.

Och nej, det blir inga fler barn så min kost kommer inte radikalt förändras. Jag kommer fortfarande laga mest vegetariskt hemma och äta det som serveras.

Jag är inte vegetarian, flexitarian eller köttätare. Jag är Agnes. Med eller utan kött.

Recept på ovan OTROLIGT goda mat finns på Kronfågel och är framtagna av Markiz Tainton.

Jag är på Gotland. Jag dansar mig svettig på dansgolvet och det är då det händer. Jag förstår att jag inte längre är i 20-årsåldern. Nu är jag mina föräldrar när jag som barn var med på fest och såg mina föräldrar dansa. då tyckte jag det såg roligt och lite pinsamt ut.

Den känslan av hur tiden går var speciell. Tiden när jag svingade mina lurviga på en nattklubb halva natten och sen cyklade hem i gryningen är över. Jag saknar den inte alls.

Kanske är det just det som gör att jag samtidigt blir lite sorgsen. För att jag inte vet vilken tid det är nu. Är det tiden då jag paddlar igenom grönskan tillsammans med en vän för att sen dricka RIKTIG champagne på en brygga eller är det tiden då träning inte görs för att det är så jäkla roligt och får tiden att gå utan för att min kropp blir stel och gammal när den inte får röra på sig.

Spännande är det, jag välkomnar tiden in.

1. Hur mår du rent fysiskt, idag?

Rätt bra men har en vrickad fot som gör att jag inte vågar utmana mig själv.

2. Hur mår du rent psykiskt, idag?

Väldigt bra, är mån om att ta hand om mig rent psykiskt i dessa tider.

3. Vad är hälsa, enligt dig?

Sova, skratt, rörelse, kärlek, vara snäll mot mig själv, äta gott och kunna hoppa högt och springa långt.

4. Vad borde du göra mer/mindre av för att maximera din hälsa?

Borde träna mer så svetten sprutar och musklerna värker. Min träning är rätt bekväm just nu med yoga och snabba promenader.

5. Vilken är din värsta sjukdom/olycka som du har varit med om i livet?

När mitt korsband och menisk for i vänstra knät. Tog 1,5 år att rehaba.

6. Skulle du kunna tänka dig att jobba inom vården?

Ja! Önskar jag bara kunde ringa upp och säga: jag kan och vill, sätt mig i arbete!

7. Har du någonsin åkt i en ambulans?

Ja, när Jacques fick andnöd som liten bebis.

8. Skulle du hellre vara skadad i musklerna och inte kunna träna på ett helt år, eller vara konstant täpp i näsan i ett helt år?

Konstant täppt. Det finns nässpray, hehe.

9. Hur ofta besöker du tandläkaren?

När jag blir kallad och gärna en gång mellan hos tandhygienisten. Älskar känslan av rena tänder.

10. Vad anser du om psykofarmaka, kosttillskott, Ipren osv?

Bra när behovet finns. Äter alltid vitaminer och järn.

11. Du behöver tala med en läkare/psykolog. Vill du hellre träffa personen face to face eller kan du tänka dig ringa ett samtal och prata med läkaren över mobilskärmen?

Träffar helst men har testat över skärm. Går bra.

12. Är du en morgon eller kvällsmänniska?

Bådeoch. Har alltid varit mitt problem. När ska jag sova liksom?

13. Hur får man dig på bra humör?

Sjung för mig, ge mig en kram och berätta att du uppskattar mig.

14. Springa, lyfta vikter eller yoga?

Skulle sagt lyfta vikter närsomhelst men eftersom foten är vrickad vill jag bara springa så säger springa.

15. Prata känslor/problem med dina föräldrar, vänner eller psykologen?

Alla fyller sin funktion. Skulle gärna gå regelbundet hos en psykolog för att rensa tankarna.

Den andra april 2010 gifte jag mig med Stefan på Gotland med Fårösundet i bakgrunden och den varma aprilsolen i ansiktet. Den 2a april 2020 firade jag och maken alltså 10 år som gifta, riktigt stort! och vilken kväll det blev trots att vi inte trodde det!

Vi hade ställt in oss på att vi skulle få fira efter coronaviruset då våra barnvakter är just våra föräldrar som nu inte borde träffa oss pga de är äldre och nära riskgrupp.
Sen flyttade min brorsa in och plötsligt blev det möjligt att fira, vi bokade först bord på Miss Voon men ändrade till Coco & Carmen. Stefan bokade hotell via jobbet och vår kväll var komplett.

Allt på Coco & Carmen var verkligen otroligt; från klockren service, bra dryckesval och kanongod mat. Vi blev både fulla och mätta innan vi långsamt snubblade oss genom stan till hotellet, vårt hem för natten.

Nu med lite distans till kvällen undrar jag om det vi upplevde var vår sista restaurangupplevelse på ett tag? Vad händer med virusets framfart? Jag är inte säker på att jag vill sitta inne på resturang eller nära andra människor. Risken finns att jag smittas och i sin tur smittar jag andra svagare grupper i samhället.

Jag som går runt och tänker ofta på vilken typ av smitt-ringar jag varit i kontakt med idag kan inte hålla koll på restaurang. En person = en smitt-ring som i sin tur har en massa smitt-ringar hen möter.

Tänk vilken sjuk sjuk värld det har blivit. Tyvärr blev maken Stefan också av med jobbet här i fredags så det är fruktansvärt tråkigt. 😔

Äsch nu avslutar vi allt med lite bilder från kvällen.

För en vecka sen jobbade jag min sista dag på Thatsup, så himla konstigt. Jag vet knappt var jag ska börja men tänkte mest för mig själv skriva ner min relation med Thatsup. Den började inte så självklar som många tror.

Vintervår 2014 började jag på Yelp och en av de nöjesbloggar/kalendarium/Stockholmssajter jag höll koll på var just Thatsup. Eller som det hette då: Whatsup Stockholm. Jag gillade sidan eftersom den alltid var uppdaterad med vad som hände just nu. Även sånt som låg utanför det som alla andra skrev om som gömda klubbar, off beat event osv. Perfekt helt enkelt. Sen hände något.

Whatsup bytte namn till Thatsup och blev "som Yelp fast blå" som både jag och Yelp-communityt tyckte. Det blossade upp ett kort krig på Instagram som jag snabbt valde att ignorera. Jag gick dock knappt alls in på Thatsup efter det, intressant så här i efterhand.

Sen la Yelp ner hela sin internationella marknadsförings- och communitysatsning november 2016 och Adam (VD och grundare på Thatsup) var den som först hörde av sig. Vi tog en trevlig lunch där jag blev erbjuden rollen som Community manager "fast typ inte nu". Jag tackade nej men sa att jag gärna är med på ett hörn. Jag är glad att det blev så.

Hörnet blev lite större med tiden och hösten 2017 var Thatsup redo att anställa. Rekryteringsprocessen var kul men mest kul var det att Ida som nu kickar ass som Thatsup CM liksom gled in på sidan och tog/fick rollen. Jag var med som hennes coach/bollplank och tyckte att Thatsup mer och mer verkade vara en plats jag ville vara på. Om det fanns något passande så klart. Det fanns det!

Målet var en internationell satsning och det var både spännande och roligt att sätta planer. Nu kan allt hända i ett företag och utmaningarna blev helt annorlunda än det var tänkt från början men jag har haft otroligt kul med att sätta rutiner, strukturer och annat som säkert komma ta Thatsup utomlands inom ett par år.

Min resa fortsätter på annat håll just nu men kanske kanske finns det en plats för mig att fortsätta följa med på Thatsups resa framåt.

Bloggen finns kvar så länge och kanske händer det ännu mer med den. :-)

Tack Adam, Jungan, Ida och hela gänget på Thatsup. Kram!

Alla bilder i inlägget är tagna av Fredrik Rollman - en eminent fotograf som du vill använda på din nästa plåtning.